På onsdag kväll spelar Sabina Jacobsen sin sista hemmamatch i Lugi-tröjan. De vinröda från Lund gästas av IF Hallby i den näst sista omgången av SHE.
– Det kommer vara många personer på läktaren som jag känner mycket för, berättar Jacobsen.
LUGI HF–IF HALLBY
ONSDAG 15 MARS 19.00
SÄNDS PÅ CMORE
Det väntar en vinröd avskedsföreställning i Sparbanken Skåne Arena på onsdagskvällen. En av 2000-talets största Lugi-profiler ska spela sin sista hemmamatch i Lund.
Sabina Jacobsen, med 136 A-landskamper på meritlistan, avslutar handbollskarriären efter säsongen.
– Jag har varit handbollsspelare sedan jag var 16 år. Nu blir jag 34 år gammal om två veckor. Jag har haft en lång karriär och kroppen orkar inte riktigt längre. Speciellt mitt knä. Jag är redo för det här, även om det kommer bli ett tomrum efteråt. Det kommer vara mycket känslor, berättar Jacobsen.
Mycket folk väntas komma till hallen i Lund. Dels för att se Lugis jakt på nytt SHE-kontrakt, men även för att se Sabina Jacobsen slita i försvarsspelet en sista gång. Bland annat kommer samtliga flicklag i Lugi närvara.
– Det är såklart smickrande att så många vill komma och kolla. Det värmer i hjärtat. Min mormor och morfar åker med bil från Danmark och resten av familjen kommer också. Många andra spelare och ledare som varit med under min karriär kommer också. Lugi är väldigt mycket en familj. De som var där när jag började i klubben en gång i tiden finns kvar än idag. Det kommer vara många personer på läktaren som jag känner mycket för.
Jacobsen gjorde sin första A-lagsmatch i Lugi den 2 oktober 2005, då mot Norrköping KvIK i division 1 södra.
Vilket är ditt första handbollsminne?
– Jag minns när min mamma tog mig till handbollsskola när jag var 7-8 år gammal. Då tyckte jag att det såg ut som en lek. Det var inget för mig, tänkte jag. Jag började istället spela när jag nio år gammal, då det blev mer handbollslikt. Första gången jag spelade Lundaspelen var speciellt. Det var tre månader efter att jag började med handboll. Sen den dagen har jag älskat handboll.
Under sin karriär har Jacobsen tagit två mästerskapsmedaljer med Sverige. EM-silver 2010 samt EM-brons 2014. 2013 utsågs hon till Årets handbollsspelare i Sverige och vid tre olika tillfällen har hon vunnit skytteligan i högsta serien.
– Mästerskapsmedaljerna ligger mig varmt om hjärtat. Men en annan merit som jag värderar högt var när vi i Lugi gick upp i elitserien säsongen 2005/06.
Utöver moderklubben Lugi har Jacobsen representerat storklubbar som CSKA Moskva, CSM Bukarest och FC Midtjylland.
Vilka tips kan du ge unga handbollsspelare som vill gå i dina fotspår?
– Det är viktigt att inte gå för tidigt, inleder Jacobsen som lämnade Lugi vid 23 års ålder.
– Man ska vara trygg med sig själv och helst ha provat att bo på egen hand innan man flyttar, tycker jag. Det bästa steget är att gå till Danmark eller Norge. De påminner om Sverige och har bra ligor och klubbar. Det är bra uppstyrt där. Om man får chansen tycker jag sen att man ska testa på resten av Europa. Det är lite annorlunda miljö i många europeiska länder. Det ställs högre krav på dig som spelare och det handlar mycket mer om prestation och inte så mycket om människan eller personen. Men den kulturen är häftig att få uppleva. Men det viktigaste är tålamod. Jag valde mina klubbar utefter vilken tränare som de hade, fortsätter Jacobsen.
Hur mycket har din mamma Alice betytt för din handbollskarriär?
– Allt. Hon har alltid ställt upp och stöttat mig. Det är hon jag har snackat mest med kring alla mina beslut. Ibland har vi haft olika åsikter, men i slutändan är det oftast det hon har sagt som varit rätt. Hon har varit med och sett mig spela i alla mina klubbar. Jag tror många av hennes höjdpunkter har varit att kunna åka iväg och stötta mig.
Avkast mellan Lugi och Hallby sker klockan 19.00 på onsdag kväll.
– Jag tror hela laget vill vinna till varje pris. Vi har i princip säkrat ett nytt kontrakt tack vare vår målskillnad, men vi är självklart taggade.
Avtrycket som Sabina Jacobsen lämnar efter sig är stort.
– Jag hoppas att många ser att man kan ha en lång karriär och spela handboll på en hög nivå i flera år. Jag har haft elva fantastiska år i utlandet och provat på det mesta.
OLOF THYRELIUS ERICSON
Foto: Petter Arvidsson/Bildbyrån